Dikter
Gud
Gud är en vilobädd, på den vi ligga utsträckta i alltet
rena som änglar, med helgonblå ögon besvarande stjärnornas hälsning;
gud är en kudde mot vilken vi luta vårt huvud, gud är ett stöd för vår fot;
gud är ett förråd av kraft och ett jungfruligt mörker;
gud är det oseddas obefläckade själ och det outtänktas redan förruttnade kropp;
gud är evigheternas stående vatten;
gud är intets fruktbara frö och de nedbrunna världarnas handfull av aska;
gud är insekternas myriader och rosornas extas;
gud är en tom gunga mellan intet och alltet;
gud är ett fängelse för alla fria själar;
gud är en harpa för den starkaste vredens hand;
gud är vad längtan kan förmå att stiga ned på jorden!
Av: Edith Södergren
Guds Misstag
Gud gav världen all sin lyster
Gud gav världen människan
Människan gjorde världen dyster
Människan blev världens överman
*
Gud gav människan fri hand
Gud gav människan välstånd
Människan satte världen i brand
Människan fick aldrig nått förstånd
*
Gud måste ångra vad han har gjort
Att han gav oss nyckeln till nått så stort
Gud gav oss liv
Vi gav honom fingret.
Av: Filip Sjöholm
filip
Carl Anders Elias Mårtensson said,
31 augusti, 2010 @ 9:26
Väldigt fin, men låter lite för biblisk för mig..
Victor Persson said,
31 augusti, 2010 @ 10:59
Väldigt bra svar tycker jag, sättet att se människans existens på jorden är mycket lik min egen uppfattning.
De med att gud har varit så snäll mot oss o gett oss alla chanser man kan tänka sig, men ändå så missbrukar vi dem så enormt.
Yousef M. Yousef said,
31 augusti, 2010 @ 11:03
Du har skapat slut rim på din svar-dikt, det saknade inspiration dikten.
Jag tycker att tanken med att nämna det ”goda” som gud gjort och nämna det ”onda” som människorna gjort efteråt, gör dikten intressant och rolig att läsa.
/Yousef Yousef
August Herrström said,
01 september, 2010 @ 7:49
Jag tyckte din dikt var mycket bra faktiskt. Jag gillar strukturen på den, exempel att du rimmar a-b-a-b som jag tycker ger dikten en bra rytm. Att du avslutar utan rim var också uppskattande för det gav din dikt lite mer ”själ” tycker jag. Det blev en känsla av motsatspar också i dikten med gud och människa vilket gjorde den intressant. Mycket bra svar, det kan faktiskt kännas så ibland, att människan tar världen för givet, som jag tyckte du fick fram i denna dikten. Tack för att jag fick läsa din dikt
/August. H.
Johannes Källblad Falck said,
06 september, 2010 @ 9:40
Det är trevligt att du bibehöll temat: Gud. Det känns inte som ett svar, utan snarare mer som en kommentar. Ett argument, emot Guds handlingar och emot människan.
Personligen tycker jag den målar upp ett lögnaktigt och kyrkligt förakt för människan och dess existerande. Ett påstående att människan är ond och inkapabel att göra något gott.
Formen uppfattar jag som oregelbunden. Andra strofen har en tydlig rimflätning, då å andra sidan första och sista strofen inte har detta.
Annars välskrivet.
Mvh,
Johannes
Charlotta Wasteson said,
06 september, 2010 @ 10:48
Även din dikt handlar om människans förhållande till Gud, men den är mer konkret och versraderna är korta och ofta parvis rimmade.
Jag tänkte särskilt på sista strofen. Här skulle du kunna plocka bort ”har” och få ännu bättre rytm:
Gud måste ångra vad han gjort
Att han gav oss nyckeln till nått så stort
Gud gav oss liv
Vi gav honom fingret.
I de två sista versraderna byter du perspektiv: nu är ”människan” vi. Slutraden bryter helt av mot det föregående på ett effektfullt sätt.
Tack för att jag fick läsa!